Idag går vi in i v.32 och det är 62 dagar kvar tills vår bebis kommer till oss!

62 dagar kvar till beräknad förlossning
(Bilden är lånad från Familjeliv.se)

Under veckan har jag ju provat på stödbältet - och det fungerar verkligen! Tack och lov för det, jag blev faktiskt en gnutta orolig när jag kände av fogarna. Tur att det finns hjälpmedel.

Det börjar vara allt mindre plats - med det hindrar inte Lillräkan från att gorma på och möblera om ordentligt där inne. Har under veckan känt den första kicken mot revbenet, och det var inte en angenäm upplevelse. Inte desto mindre är det förmodligen något jag kommer få dras med till förlossningen. Dessutom håller den lill♥ rackaren mig vaken om nätterna - det blir inte många timmars sammanhängande sömn. Är det inte konstigt att man kan känna så mycket kärlek till en liten människa, som man dessutom inte ens träffat, trots att den orsakar en alla dessa (delikata) besvär?!

Har idag varit på ytterligare ett besök hos barnmorskan. Fr o m nu kommer vi att gå på besök där varannan vecka. Och ja, jag säger vi för vi är ju faktiskt två som går dit :]

Dagens värden:
Blodtryck: 115/72, dvs mer i den nivå jag haft tidigare.
Blodvärde: 120 (dvs det har gått upp sedan sist)
Bebis hjärtljud: 140 slag/min (som tidigare)
Sf-måttet: 33 cm (30 cm i v.29(28+0))
Position: Säte (?), men detta är ju inget fixerat. Lillräkan kan ju fortfarande snurra runt 

Det är så underbart att få lyssna på hjärtljuden av vår bebis, att få mått på hur vår bebis växer så det knakar och känna hur i magen vår bebis ligger. Det är en fantastisk känsla att veta att det snart är dags för förlossning. Och jag kan inte påstå att jag känner mig nervös. Inte det minsta. Jag känner däremot en stark längtan att få träffa vår bebis! ♥

v.32(31+0)

Om barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg. (Texten är lånad från Familjeliv.se)