... men jag önskar jag kunde spela den om och om igen. Lovade en uppdatering om allt vi gjort hittills, men jag orkar inte nu. Imorgon (senare idag) åker min älskade André ner till Umeåtrakten för att påbörja byggprojektet där. Som det ser ut i dagsläget, kommer de tillbringa resten av året där. Jobb i två veckor, ledig i en. I praktiken innebär det för min del att gräsänkalivet börjar på riktigt nu!

Just nu känns det mest jobbigt. Jag är ju van att alltid ha min prins i närheten. Till min stora glädje har jag min trogne vän Zlatan vid min sida, vilket känns tryggt. Sen känner jag ju dagligen av vårt lillhjärtas existens, vilket också känns bra. Det kanske är mest jobbigt för André, som ju blir helt på egen hand. Nåja, det kommer ju inte som en nyhet. Om man ser det positiva i det hela - vi lär ju inte slita på varandra i onödan!

Ska njuta av de sista minutrarna med min prins, innan jag sluter ögonen för denna dag.

♥

"Livet är inte de dagar som gått, utan de dagar man minns"

♥