... kan man uttrycka sig så? :]
 
I morse hade vi de nya ägarna av vårt hus på besök, samt bovärden. Det var dags för ett antal underskrifter. Nu är alla papper påskrivna - överlåtelsen och kontraktet. Till veckan drar vi till IKEA för att få lite inspiration, troligen köpa något plotter (det är ju omöjligt att åka till IKEA utan att handla) och för att få hjälp med finslipningen av vårt nya kök. Det är egentligen klart, men innan vi skickar in beställningen vill vi prata och få tips & råd av en expert på området. På väg hem från jobbet, åkte jag förbi nyhuset, och kikade lite. Jag har ju inte varit förbi på flera veckor. Idag var första gången jag såg det utan snö överallt. Giiih, det pirrar i hela kroppen. Jag lääängtar tills vi får dra igång med all renovering och allt pyssel. Ska bli så himla skoj!


Men är det verkligen bra att längta efter sånt som komma skall? Det man väntar kommer ju i sinom tid, och varken fortare eller långsammare om man längtar eller inte. Jag tror jag ska sluta längta och istället leva i nuet. Annars kanske jag missar något spännande på vägen! Just därför ska jag njuta av det lilla som är kvar av den här dagen, och mysa på med lite snarra och VM-finalen i hockey i väntan på att min prins och min lurvige springare ska komma hem. Jag hoppas det blir förlängning! :]